Frid som är dagens tema skall behandla den frid som var och en av kan uppnå med enkla medel som att vara sanningsenlig, även att utöva meditation och att göra det rätta.
Hur går det då till att göra det rätta och få frid i sinnet och inte känna oro och kanske i ett senare led även få ångest och ont i magen och i övriga kroppen? Många av dagens problem kan vara orsakade av att vi har en oro och en ångest i kroppen som har sin upprinnelse i att vi inte är eller har varit helt uppriktiga och ärliga. Jag vet med mig att jag har varit oärlig och ber här alla om ursäkt för detta och att jag ska göra allt för att inte upprepa detta igen- ”Förlåt mig”.
Jag skulle här kunna kommentera vissa böner och andra religiösa stycken, men finner att det skulle bli väl högtravande. Men jag vill gärna nämna en man som levde för flera hundra år sedan och om Du finner honom intressant, hans namn är Konfucius.
Han föddes den 28 september 555 f.Kr och dog 479 f.Kr - även kallad Konfutse, kinesisk filosof och religionsstiftare. Det finns ytterligare män och kvinnor som har haft och har den förmågan att finna frid och försoning med sig själva, tillika med andra.
Så nu kommer det till oss som inte blir helgonförklarade eller betraktade som genier, men vi borde ha full kunskap om oss själv, för vem vet mest om oss om inte vi själva, det betyder att alla svar ligger hos oss själva om vi är villiga att ta fram dem i dagsljuset och se dem som de verkligen är!
NU vet vi var allt ligger och då kan vi börja med att ta reda på vem vi är och vad vi vill med vårt liv, samt hålla rätt kurs mot utsatt mål eller är vi ett löv som fladdrar i vinden? Knappast troligt, om vi nu vill så är det verkligen dags att sätta rätt kurs och nå vår destination ”Frid”. Kartan undra då någon, var är då den? Kartan är våra tankar om allt som vi vill och har som ambition att uträtta i vårt relativt korta liv. Så det gäller att göra sakerna nu och inte skjuta upp dem till imorgon eller till en annan dag, då kommer det en massa saker emellan och då hinner det falla till glömska. Gör det nu, i morgon är det för sent!
Vad får oss då att ha viljan och att hitta moroten till allt detta, vi vill ha allt som en människa kan få i form av frid och att vara sann mot sig själv, när jag är sann mot mig själv så blir jag även sann mot mina medmänniskor som lever inpå mig och som jag umgås med.
Min självkänsla och mitt självförtroende får då en riktig kick av adrenalin, det känns fantastiskt bra att vara sann och uppriktig mot sig själv samt att jag då har börjat göra något som för mig framåt i livet.
Jag har med andra ord blivit ett med mig själv, inte en människa som är tudelad och osann mot sina medmänniskor och sig själv, nej nu har du börjat din resa mot ett land i sanningens sken, där kommer du att trivas och må verkligen bra.
Hur ska du vara uppmärksam mot mig själv under tiden, jo du ska verkligen anstränga dig i allt du gör och allt du ska göra, det betyder att du ska vara medveten i det som sker nu, och vid dagens slut så rannsakar du dig själv och på detta sätt så kommer du underfund med vad som gick mindre bra och vad som verkligen gick bra, gör du detta då har du kommit en bra bit på vägen mot sann och riktig kärlek till dig själv och dina medmänniskor och kan vara glad och lycklig och har du då förmågan kan du känna ”FRID” i ditt sinne, hur ett lugn sprider sig som en behaglig värme i din nu sanna kropp.
Ja, då har du verkligen kommit en bit, du har i princip kommit fram till Passkontrollen och är nu behörig att gå vidare till en behaglig och trivsam resa mot sanningens rikedomar som hägrar bortom horisonten.
Du har nu kommit ut i solen från att ha tillbringat ditt liv eller vissa bitar i skuggan, känner du hur solen eller sanningen värmer i hela kroppen? Ja visst gör du det och om du vill ska jag bli din guide på din resa, men som du nog har förstått så är detta igen vanlig liten resa mot ett hägrande semesterparadis, nej detta är en resa som kommer att ta flera år att genomföra eller i bästa fall ta hela ditt liv i anspråk.
Är du beredd att göra den resan? Javisst är du det, du har ju redan påbörjat Din resa så låt oss nu följas åt på en resa till Frid och sanning i medmänsklighetens tecken, då kan jag säga till dig –”Frid vare med dig!”.
Morgondagens tema är landning, ja du får då se/läsa vad det handlar om, liksom att flyga iväg har även landningen en stor potential att få människor engagerade.
Vid kolkritan idag satt som vanligt
Coachmaster
Kent.
måndag 30 november 2009
söndag 29 november 2009
Bron till andra...
Bron som en transportsträcka till andra sidan..
Jag kan naturligtvis gå över bron för att bege mig till andra sidan eller så kan jag gå under, gå under bron och gå under är samma ord men med två helt olika innebörder, kan jag gå igenom bron? Eller kan jag bara gå igenom livet och samtidigt gå över eller under bron?
Visst kan broar förena och samtidigt vara en källa till oro för att fel människor ska komma den vägen eller som i sagan om ”De tre bockarna Bruce” där man skulle bli tagen av Trollet som bodde under bron om man gick på den, eller som Trollet sa i sagan, - ”Vem klampar på min bro, ska jag komma och ta dig?” Då sa stora bocken Bruce –”Gör det ” och trollet kom opp på bron och Stora bocken stångade ner Trollet i bäcken/floden/älven/vattnet, så kan det gå i sagornas värld.
Men jag kan ju fråga er som kanske har ordning på detta med broar och hur de fungerar rent praktiskt, har Du som läsare någon uppfattning om vad en bro är och vad den kan vara bra till och hur kan vi som människor använda den eller dess symbolik i vårt liv?
Själv så tänker jag på en bro som byggdes på Ingarö runt 1990 och något åt framåt, jag blev så fascinerad av detta med att två bygglag skulle bygga bron från två håll.
Från två håll och sen mötas på mitten, det ena bygglaget skulle göra en kurva som svängde åt vänster (norrlaget) och det andra laget skulle göra en kurva som svängde åt höger, och de skulle mötas 20-40 meter ovanför Kolström, men vad hade hänt om de bara hade missat på ca ett par 3 centimetrar, vad hade följden då blivit? Katastrof eller hade man kunnat rätta till detta på ett enkelt eller hade de fått börja om?
Jag tänker på hur det var innan bron kom dit, det var en krokig väg so slingrade sig igenom landskapet, enligt mig en mycket vacker väg, enligt andra en väg som var farlig och alltför lång. Tidsbesparingen skulle ge de som utnyttjade bron ett par minuter hade man räknat ut om man skulle in mot Stockholm och Slussen, men enligt mig ett par minuter mindre att njuta av en vacker väg.
Men tillbaka till innan bron, då fanns det en liten klaffbro vid Kolström med brovaktarstuga och ofta någon som sålde kokosbollar bland de bilar som fick vänta tills vi kunde komma över, för på sommarhalvåret så passerade det en hel del båtar under den lilla bron, om det fanns något troll under bron vill jag ha osagt, men jag fick aldrig höras talas om det, men vem vet.
När man stod eller satt där in sin bil kunde man om man var på väg till Ingarö se kyrkan som ståtligt tronade opp sig mot himlen men skogen som en fin kuliss och att sen kyrkan ligger endast några meter ifrån Kolström gör att det är så vackert därifrån den gamla klaffbron som nu inte finns kvar.
Men visst, kyrkan finns kvar, liksom Kolström, men de som sålde kokosbollar vid bron har gett sig av till någon annan bro eller har som många fått se sina jobba försvinna oavsett om de var högavlönande eller lågstatusyrken, det är tufft i dagens liv för alla som vill och kan och orkar ta del av livet.
Men detta med broar, hur många filmer har inte haft en eller fler scener som varit helt avgörande för filmen, hur många kyssar har inte inletts på broar och hur många broar har inte inhöljts i dimma och hur många broar har sprängts i bitar? Jag har ingen uppfattning om det, men jag tror mig veta att det är många, jag känner på mig att det är något magiskt med broar, där har skett och kommer att ske mycket än av olika slag men av stor betydelse både för de som närvarar på bron och de som är mer passiva i sin roll som brobesökare.
Men detta med att broar kan transportera företeelser och människor från ena sidan till andra. Det är för mig väldigt intressant och har en magisk inverkan på mig, är jag ensam om den känslan?
Att detta med att överbrygga något till någon annan, eller bryggkoppling som begrepp eller bara detta med att bygga en bro mellan människor är något som ger och skapar det bästa och största som vi alla känna, Kärlek, är det inte ett stort fantastisk ord som borde få mera uppmärksamhet och ha större inflytande i vårt liv, tänk om det fanns ett renodlat ämne i skolan som hette Kärlek och där fick man verkligen lära sig i grunden att vara ödmjuk och se till sin nästa och älska han/henne/de/oss och behandla alla lika oavsett yrke/lön eller status som för så många är så viktigt.
Kärlek som en bro att verkligen kunna ge av varandra till alla och envar och se att vi inte är så olika varandra i alla fall, att vi i det mesta är lika som tvillingar.
Tänk nu vad läste du nyss och vad sa jag egentligen, jo jag sa att vi alla och envar ska och borde verkligen börja bygga broar till varandra och verkligen bry oss om varandra, jag vet att jag liksom många med mig har lätt att haka opp sig på vad andra gör/tycker/anser/har eller inte har som en orsak att inte behandla alla lika för vissa av oss tror sig vara bättre än vissa andra,(se gårdagens blog om Högmod). När det är så enkelt att vi alla är lika, men vi har fått förmågan att tycka olika men vi har även fått förmågan att Älska sin nästa, så mitt råd är,
”Ge alla en chans eller flera, älska alla som om det vore din syster eller bror, börja bygga broar er emellan för en fridsam tid som nu väntar oss alla!
Morgondagen kommer att handla om frid i olika former.
Coachkent satt i dag vid pennan igen.
Jag kan naturligtvis gå över bron för att bege mig till andra sidan eller så kan jag gå under, gå under bron och gå under är samma ord men med två helt olika innebörder, kan jag gå igenom bron? Eller kan jag bara gå igenom livet och samtidigt gå över eller under bron?
Visst kan broar förena och samtidigt vara en källa till oro för att fel människor ska komma den vägen eller som i sagan om ”De tre bockarna Bruce” där man skulle bli tagen av Trollet som bodde under bron om man gick på den, eller som Trollet sa i sagan, - ”Vem klampar på min bro, ska jag komma och ta dig?” Då sa stora bocken Bruce –”Gör det ” och trollet kom opp på bron och Stora bocken stångade ner Trollet i bäcken/floden/älven/vattnet, så kan det gå i sagornas värld.
Men jag kan ju fråga er som kanske har ordning på detta med broar och hur de fungerar rent praktiskt, har Du som läsare någon uppfattning om vad en bro är och vad den kan vara bra till och hur kan vi som människor använda den eller dess symbolik i vårt liv?
Själv så tänker jag på en bro som byggdes på Ingarö runt 1990 och något åt framåt, jag blev så fascinerad av detta med att två bygglag skulle bygga bron från två håll.
Från två håll och sen mötas på mitten, det ena bygglaget skulle göra en kurva som svängde åt vänster (norrlaget) och det andra laget skulle göra en kurva som svängde åt höger, och de skulle mötas 20-40 meter ovanför Kolström, men vad hade hänt om de bara hade missat på ca ett par 3 centimetrar, vad hade följden då blivit? Katastrof eller hade man kunnat rätta till detta på ett enkelt eller hade de fått börja om?
Jag tänker på hur det var innan bron kom dit, det var en krokig väg so slingrade sig igenom landskapet, enligt mig en mycket vacker väg, enligt andra en väg som var farlig och alltför lång. Tidsbesparingen skulle ge de som utnyttjade bron ett par minuter hade man räknat ut om man skulle in mot Stockholm och Slussen, men enligt mig ett par minuter mindre att njuta av en vacker väg.
Men tillbaka till innan bron, då fanns det en liten klaffbro vid Kolström med brovaktarstuga och ofta någon som sålde kokosbollar bland de bilar som fick vänta tills vi kunde komma över, för på sommarhalvåret så passerade det en hel del båtar under den lilla bron, om det fanns något troll under bron vill jag ha osagt, men jag fick aldrig höras talas om det, men vem vet.
När man stod eller satt där in sin bil kunde man om man var på väg till Ingarö se kyrkan som ståtligt tronade opp sig mot himlen men skogen som en fin kuliss och att sen kyrkan ligger endast några meter ifrån Kolström gör att det är så vackert därifrån den gamla klaffbron som nu inte finns kvar.
Men visst, kyrkan finns kvar, liksom Kolström, men de som sålde kokosbollar vid bron har gett sig av till någon annan bro eller har som många fått se sina jobba försvinna oavsett om de var högavlönande eller lågstatusyrken, det är tufft i dagens liv för alla som vill och kan och orkar ta del av livet.
Men detta med broar, hur många filmer har inte haft en eller fler scener som varit helt avgörande för filmen, hur många kyssar har inte inletts på broar och hur många broar har inte inhöljts i dimma och hur många broar har sprängts i bitar? Jag har ingen uppfattning om det, men jag tror mig veta att det är många, jag känner på mig att det är något magiskt med broar, där har skett och kommer att ske mycket än av olika slag men av stor betydelse både för de som närvarar på bron och de som är mer passiva i sin roll som brobesökare.
Men detta med att broar kan transportera företeelser och människor från ena sidan till andra. Det är för mig väldigt intressant och har en magisk inverkan på mig, är jag ensam om den känslan?
Att detta med att överbrygga något till någon annan, eller bryggkoppling som begrepp eller bara detta med att bygga en bro mellan människor är något som ger och skapar det bästa och största som vi alla känna, Kärlek, är det inte ett stort fantastisk ord som borde få mera uppmärksamhet och ha större inflytande i vårt liv, tänk om det fanns ett renodlat ämne i skolan som hette Kärlek och där fick man verkligen lära sig i grunden att vara ödmjuk och se till sin nästa och älska han/henne/de/oss och behandla alla lika oavsett yrke/lön eller status som för så många är så viktigt.
Kärlek som en bro att verkligen kunna ge av varandra till alla och envar och se att vi inte är så olika varandra i alla fall, att vi i det mesta är lika som tvillingar.
Tänk nu vad läste du nyss och vad sa jag egentligen, jo jag sa att vi alla och envar ska och borde verkligen börja bygga broar till varandra och verkligen bry oss om varandra, jag vet att jag liksom många med mig har lätt att haka opp sig på vad andra gör/tycker/anser/har eller inte har som en orsak att inte behandla alla lika för vissa av oss tror sig vara bättre än vissa andra,(se gårdagens blog om Högmod). När det är så enkelt att vi alla är lika, men vi har fått förmågan att tycka olika men vi har även fått förmågan att Älska sin nästa, så mitt råd är,
”Ge alla en chans eller flera, älska alla som om det vore din syster eller bror, börja bygga broar er emellan för en fridsam tid som nu väntar oss alla!
Morgondagen kommer att handla om frid i olika former.
Coachkent satt i dag vid pennan igen.
lördag 28 november 2009
Idag är en ny dag ...
Idag är en ny dag och vi alla ska göra vårt bästa för att få den här dagen att bli så bra som möjligt med våra förutsättningar. Oavsett hur vår dag såg ut igår, jag sak åtminstone få en annan dag, och acceptera den oavsett hur den blir!
Vi går nu mot en tid full av förväntningar och förhoppningar om att den här julen ska bli ännu bättre och ännu mindre av stress och att vara och bli helt slut innan kulmen nås på julen som vi alla längtar efter, vi ska vila, ta det lugnt och ha det trevligt och få allt det där som vi så gärna vill ha.
Men ibland och även för mig så har julen varit för jävlig och ett trauma att bara gå igenom, förra julen var helt fördjä-lig och hemsk.
Ska jag berätta om en av livets baksidor här och nu? Okey jag gör det med viss skepsis och
vånda, det kan vara nyttigt att höra hur livet kan te sig och bli ett rent helvete, inte bara för mig utan för många med mig, men upprinnelsen kan vara väldigt olika.
För mig ligger det till på följande vis, jag hade som (man) jag brukar säga "allt men vad jag inte tog någon notis om var hur jag behandlade min omgivning, hur den reagerade på mig, jag tog ingen notis om detta, men jag insåg det snart att när jag inte ens kunde komma in i mitt eget hem längre, då var allt förbi och det är upprinnelsen till min julvånda och mitt rena helvete som utspelade sig som en "Mardröm" en mardröm som jag inte ens ville eller kunde vakna ur, den var bara där, helt obeveklig och som gjorde mig både ledsen, deprimerad, och totalt utslagen.
Jag stod alltså där utan att kunna använda min nyckel och kände att detta bara var helt fel, fel av den som hade gjort så mot mig, jag var helt utan skuld tyckte jag då!
Men efter en tid så insåg jag att jag även hade skuld till detta dilemma som jag nu hade hamnat i på grund av Oärlighet, och ett totalt Högmod som alltid spelar mig ett spratt med de nycker och konstiga infallsvinklar så då kommer som en ursäkt för mitt dåliga hanterande av mina vardagssituationer.
Detta med att inte ens komma in i sitt eget hem leder mig till att se på mig som en som har velat stänga ute mig själv, från mig själv, jag har alltså inte vågat eller kunnat inse att min tillkortakomanden inte har med andra att göra utan alltid med mig själv. Om det nu finns något som jag har skapat så är det otillräckligt, och negativa tankar och ett spridanda av allmänt dåligt humör och leverne, kort och gott en del av de sju(7) dödssynderna. Vilka är då de sju(7) dödssynderna nu igen, kommer knappt ihåg att detfanns något som kallades det, för det första så kommer alltså som jag hade i åtanke detta med mitt Högmod, att de kommer först beror på att det leder till egenrättfärdighet, som leder till svårigheter för mig och oss som människor.
Girigheten kommer då sakta in på plats två(2) i detta gäng av synder, och vad säger då detta om denna synd, jo att vi ville ha hela tiden men vi var för lata att skaffa oss det på egen hand, så vill försökte genom olika olämpliga metoder att skaffa oss det som vi var ute efter.
Som stark trea(3) kommer Lusta , att hänge sig åt lusten att inte ha någon lust eller attbara ha lust med äventyr till det andra könet och hänge sig åt det.
Fjärde(4) ingrediensen i denna soppa är Vrede, och vad den är behöver jag inte gå in på , det hörs på namnet vad den är och vad den gör och vad konsekvenserna blir.
Frosseri som femte(5) synden och även där avslöjar namnet väldigt tydligt vad som är dess innebörd och helhet.
Sjätte(6) platsen innehas av Avund, vem och vilka var jag avundsjuk mot och varför var jag det och vad leder det till och vad ledde det till i mitt fall?
Som avslutning på dessa sju synder så kommer Lättjan(7) till sist och varför kommer den alltid sist, beror det på att den inte kommer av sig själv utan vi får plocka fram den om den ska vara med, först då kommer den fram som ytterligare ett stort dilemma och ett totalt ord som bara inte kan missförstås, att jag skulle ha någon som helst avund mot min nästa av vad han/hon har ,äger eller gör med sitt liv.
Jag ska forma mitt liv utan att ta till dessa Dödssynder, och det är endast då som jag kan forma mitt liv, annars så blir mitt liv endast en kopia av någon annans liv. Vem vill vara en kopia i hela sitt liv?, inte jag i alla fall, nej jag vill och har en ambition att vara mig själv i alla lägen, men visst jag drabbas ju som många gör av olika åkommor som dessa sju dödssynder eller i bästa fall av någon eller några!
Varför går jag inte in grundligare i dessa sju dödssynder,jo av den enkla anledningen att om nu någon är intresserad av dessa så går det bra att läsa om dem i olika former av litteratur och jag började min bana att söka på Internet, så det är bara ett tips i all välmening, och detta tips är lätt att ta till sig, men hade det nu handlat om vad dödssynderna hade gjort eller gör med någon av er som läser detta då hade det varit betydligt svårare att ta åt sig av detta råd!Rådet hade då blivit så personligt att du direkt skulle ha känt avstånd mot i detta fall mig för det kan göra ont att närma sitt inre som då kanske gör uppror i form av någon av de nyss uppräknade Dödssynderna, så enkelt kan det vara att få ta del av sitt eget tillkorta kommande.
Men nu skulle jag vilja bygga en bro till alla er som läser och har börjat fundera och även till er som verkligen tog avstånd från mig nu på grund av obehagliga sanningar, men livet kommer och ska alltid innehålla sanningen om Dig själv, så får du berätta den för andra i din omgivning.
Nu ska jag se om jag kan hitta material till att bygga broar med, och broar byggs som vi alla vet av kärlek till att mötas på andra sidan brosspannet, vi möts där imorgon.
Tangentstyrare
Coachmaster
Vi går nu mot en tid full av förväntningar och förhoppningar om att den här julen ska bli ännu bättre och ännu mindre av stress och att vara och bli helt slut innan kulmen nås på julen som vi alla längtar efter, vi ska vila, ta det lugnt och ha det trevligt och få allt det där som vi så gärna vill ha.
Men ibland och även för mig så har julen varit för jävlig och ett trauma att bara gå igenom, förra julen var helt fördjä-lig och hemsk.
Ska jag berätta om en av livets baksidor här och nu? Okey jag gör det med viss skepsis och
vånda, det kan vara nyttigt att höra hur livet kan te sig och bli ett rent helvete, inte bara för mig utan för många med mig, men upprinnelsen kan vara väldigt olika.
För mig ligger det till på följande vis, jag hade som (man) jag brukar säga "allt men vad jag inte tog någon notis om var hur jag behandlade min omgivning, hur den reagerade på mig, jag tog ingen notis om detta, men jag insåg det snart att när jag inte ens kunde komma in i mitt eget hem längre, då var allt förbi och det är upprinnelsen till min julvånda och mitt rena helvete som utspelade sig som en "Mardröm" en mardröm som jag inte ens ville eller kunde vakna ur, den var bara där, helt obeveklig och som gjorde mig både ledsen, deprimerad, och totalt utslagen.
Jag stod alltså där utan att kunna använda min nyckel och kände att detta bara var helt fel, fel av den som hade gjort så mot mig, jag var helt utan skuld tyckte jag då!
Men efter en tid så insåg jag att jag även hade skuld till detta dilemma som jag nu hade hamnat i på grund av Oärlighet, och ett totalt Högmod som alltid spelar mig ett spratt med de nycker och konstiga infallsvinklar så då kommer som en ursäkt för mitt dåliga hanterande av mina vardagssituationer.
Detta med att inte ens komma in i sitt eget hem leder mig till att se på mig som en som har velat stänga ute mig själv, från mig själv, jag har alltså inte vågat eller kunnat inse att min tillkortakomanden inte har med andra att göra utan alltid med mig själv. Om det nu finns något som jag har skapat så är det otillräckligt, och negativa tankar och ett spridanda av allmänt dåligt humör och leverne, kort och gott en del av de sju(7) dödssynderna. Vilka är då de sju(7) dödssynderna nu igen, kommer knappt ihåg att detfanns något som kallades det, för det första så kommer alltså som jag hade i åtanke detta med mitt Högmod, att de kommer först beror på att det leder till egenrättfärdighet, som leder till svårigheter för mig och oss som människor.
Girigheten kommer då sakta in på plats två(2) i detta gäng av synder, och vad säger då detta om denna synd, jo att vi ville ha hela tiden men vi var för lata att skaffa oss det på egen hand, så vill försökte genom olika olämpliga metoder att skaffa oss det som vi var ute efter.
Som stark trea(3) kommer Lusta , att hänge sig åt lusten att inte ha någon lust eller attbara ha lust med äventyr till det andra könet och hänge sig åt det.
Fjärde(4) ingrediensen i denna soppa är Vrede, och vad den är behöver jag inte gå in på , det hörs på namnet vad den är och vad den gör och vad konsekvenserna blir.
Frosseri som femte(5) synden och även där avslöjar namnet väldigt tydligt vad som är dess innebörd och helhet.
Sjätte(6) platsen innehas av Avund, vem och vilka var jag avundsjuk mot och varför var jag det och vad leder det till och vad ledde det till i mitt fall?
Som avslutning på dessa sju synder så kommer Lättjan(7) till sist och varför kommer den alltid sist, beror det på att den inte kommer av sig själv utan vi får plocka fram den om den ska vara med, först då kommer den fram som ytterligare ett stort dilemma och ett totalt ord som bara inte kan missförstås, att jag skulle ha någon som helst avund mot min nästa av vad han/hon har ,äger eller gör med sitt liv.
Jag ska forma mitt liv utan att ta till dessa Dödssynder, och det är endast då som jag kan forma mitt liv, annars så blir mitt liv endast en kopia av någon annans liv. Vem vill vara en kopia i hela sitt liv?, inte jag i alla fall, nej jag vill och har en ambition att vara mig själv i alla lägen, men visst jag drabbas ju som många gör av olika åkommor som dessa sju dödssynder eller i bästa fall av någon eller några!
Varför går jag inte in grundligare i dessa sju dödssynder,jo av den enkla anledningen att om nu någon är intresserad av dessa så går det bra att läsa om dem i olika former av litteratur och jag började min bana att söka på Internet, så det är bara ett tips i all välmening, och detta tips är lätt att ta till sig, men hade det nu handlat om vad dödssynderna hade gjort eller gör med någon av er som läser detta då hade det varit betydligt svårare att ta åt sig av detta råd!Rådet hade då blivit så personligt att du direkt skulle ha känt avstånd mot i detta fall mig för det kan göra ont att närma sitt inre som då kanske gör uppror i form av någon av de nyss uppräknade Dödssynderna, så enkelt kan det vara att få ta del av sitt eget tillkorta kommande.
Men nu skulle jag vilja bygga en bro till alla er som läser och har börjat fundera och även till er som verkligen tog avstånd från mig nu på grund av obehagliga sanningar, men livet kommer och ska alltid innehålla sanningen om Dig själv, så får du berätta den för andra i din omgivning.
Nu ska jag se om jag kan hitta material till att bygga broar med, och broar byggs som vi alla vet av kärlek till att mötas på andra sidan brosspannet, vi möts där imorgon.
Tangentstyrare
Coachmaster
fredag 27 november 2009
torsdag 26 november 2009
I en lång kö av
När jag kom var det redan en lång kö http://coatch-missbruk.com/"> men de var inte en kö som skulle till mig.
Nej det är en allmän uppmaning till folk att gå och vaccinera sig mot svininfluensan.
Så jag hade begett mig dit för att se om det var en kö, det var en kö ca 220 meter eller något mera,då kände jag att jag orkar inte stå så länge i en kö och bara vänta och vara social med alla andra- nej om jag nu ska vara försiktig och inte blanda mig med en massa folk, men jag ska så i kö och vänta med en massa okända som i sämsta fall redan bär och eventuellt är bärare av influensan, jag veknade och åkte hem igen.
Valet jag gjorde var kanske inte det bästa i nu rådande situation, men valet är mitt och jag står för det, jag hoppas att jag kan stå för alla mina val nu och i framtiden, det är min förhoppning och ambition att göra det.
Men i varje ögonblick och i varje människas liv så pågår ständigt en massa beslut och val och valmöjligheter, hur många av dessa val är kloka val och vem bestämmer om ett val är klokt idag eller var klokt då det fattades eller fattades det ett illa beslut om att kunna besluta i ett val om valmöjligheter , kanske det var ett beslut som inte ens blev taget?!
Nu våndas jag i ett val, valet om vad jag nu ska fortsätta med om jag nu ska fortsätta-beslutsångest är ju detta-det tar jag som första val, har ingen valmöjlighet som ens är rimlig i något annat hänseende, så det blir nu Beslutsångest!
Beslutsångest ,består av två delar, nämligen orden beslut och ångest, vilket är då det värdeladdade ordet och delen i detta ord? Om jag nu väljer beslut så har jag i många tidigare fall som jag skrev om haft problem, problem och problem, men har i alla fall haft svårt att ta vissa beslut. Men nu har jag bestämt mig för ordet beslut som kan vara svårt att få till, svårt att bestämma sig om jag vill, kan, vågar, orkar, eller bara helt enkelt har lust till att engagera mig i detta med att ta ett beslut, men alla dessa våndor som det lätt föder kan då ge mig Ångest, vad består då ångesten av för delar, och kan jag nu bryta ner allt i små små bitar till vems nöje är det, jo mitt eget , ett ett snabbt och resolut beslut om vad jag kan och vill här och nu!
Så då går det att ta snabba beslut då, även för mig! ja visst kan jag det, ibland.
Nu tappade jag ångesten och fick nästan ännu mer ångest än jag hade rent initialt-men nu ska jag inte förhala detta mera, utan nu kommer jag till skott och talar, skriver om ångest,vad det nu är för företeelse som vi alla kan drabbas av någon gång eller dagligen eller då och då.
Jag vet med mig att vi alla bär på en grundångest som vi kan hantera och då brukar jag säga att den är runt 37 grader celsius och då kan jag hantera den och leva med den utan att den irriterar mig på något sätt. Det känns skönt att veta tycker jag, att så är det för mig.
Detta är ju inte en vetenskaplig spalt, bara vanlig ordsörja som jag häller ur mig, och kanske att någon läser detta, vad vet jag?
Tillbaka till Ångesten igen, vad hade jag kommit fram till, jo att den var hanterbar, men om den blir några tiondelar till eller till och med någon grad mer, vad händer och sker då?
Jo för egen del så hamnar jag i ett tillstånd där allt, då menar jag allt, blir svårare och svårare, allt blir ännu mera komplicerat och svårtillgängligt och ännu mera svårbeslutat, jag kan inte ta ett enda beslut då och det har inte jag beslutat, det bara inte går att genomföra! Men det är långt till Panikångesten som jag inte har någon erfarenhet av rent praktiskt i mig själv, men jag har sett och upplevt folk med detta helvete, ett tillstånd som kan vara väldigt intensivt och även väldigt kort och tvärtom lång ibland, det finns ingen regel eller inget undantag i detta, eller finns det?
Vad jag vet är att dessa tillstånd som vanlig ångest och panikångest inte är permanenta och inte ens livshotande och farliga, men ack så illa man kan må av detta syndrom.
Hur kom jag in på detta med ångest och sjukdomar, jo jag skulle ta vaccinsputa men efter att jag såg kön så tog jag ett snabbt beslut, att inte stå i denna kö,lokaltidningen skriver nu på morgonen att de uppskattar kön till 2500 personer och det tar tid att ge alla dessa en pruta och skulle då jag ha stått där så hade jag förmodligen inte ens kommit fram till dörren innan de hann stänga för kvällen-typiskt mig att hamna i detta eller vad det nu något självpåtaget som jag tog och gjorde till mitt lilla dagliga äventyr i träsket som kan bestå av ångest och beslutsvånda!
Men nu har jag tagit ett definitivt beslut, att avsluta här och nu.
Ha en dag till i Ditt liv.
Dela med dig av din ödmjukhet, din kärlek och Din dag.
Vid pennan även denna dag
coachkent.
Nej det är en allmän uppmaning till folk att gå och vaccinera sig mot svininfluensan.
Så jag hade begett mig dit för att se om det var en kö, det var en kö ca 220 meter eller något mera,då kände jag att jag orkar inte stå så länge i en kö och bara vänta och vara social med alla andra- nej om jag nu ska vara försiktig och inte blanda mig med en massa folk, men jag ska så i kö och vänta med en massa okända som i sämsta fall redan bär och eventuellt är bärare av influensan, jag veknade och åkte hem igen.
Valet jag gjorde var kanske inte det bästa i nu rådande situation, men valet är mitt och jag står för det, jag hoppas att jag kan stå för alla mina val nu och i framtiden, det är min förhoppning och ambition att göra det.
Men i varje ögonblick och i varje människas liv så pågår ständigt en massa beslut och val och valmöjligheter, hur många av dessa val är kloka val och vem bestämmer om ett val är klokt idag eller var klokt då det fattades eller fattades det ett illa beslut om att kunna besluta i ett val om valmöjligheter , kanske det var ett beslut som inte ens blev taget?!
Nu våndas jag i ett val, valet om vad jag nu ska fortsätta med om jag nu ska fortsätta-beslutsångest är ju detta-det tar jag som första val, har ingen valmöjlighet som ens är rimlig i något annat hänseende, så det blir nu Beslutsångest!
Beslutsångest ,består av två delar, nämligen orden beslut och ångest, vilket är då det värdeladdade ordet och delen i detta ord? Om jag nu väljer beslut så har jag i många tidigare fall som jag skrev om haft problem, problem och problem, men har i alla fall haft svårt att ta vissa beslut. Men nu har jag bestämt mig för ordet beslut som kan vara svårt att få till, svårt att bestämma sig om jag vill, kan, vågar, orkar, eller bara helt enkelt har lust till att engagera mig i detta med att ta ett beslut, men alla dessa våndor som det lätt föder kan då ge mig Ångest, vad består då ångesten av för delar, och kan jag nu bryta ner allt i små små bitar till vems nöje är det, jo mitt eget , ett ett snabbt och resolut beslut om vad jag kan och vill här och nu!
Så då går det att ta snabba beslut då, även för mig! ja visst kan jag det, ibland.
Nu tappade jag ångesten och fick nästan ännu mer ångest än jag hade rent initialt-men nu ska jag inte förhala detta mera, utan nu kommer jag till skott och talar, skriver om ångest,vad det nu är för företeelse som vi alla kan drabbas av någon gång eller dagligen eller då och då.
Jag vet med mig att vi alla bär på en grundångest som vi kan hantera och då brukar jag säga att den är runt 37 grader celsius och då kan jag hantera den och leva med den utan att den irriterar mig på något sätt. Det känns skönt att veta tycker jag, att så är det för mig.
Detta är ju inte en vetenskaplig spalt, bara vanlig ordsörja som jag häller ur mig, och kanske att någon läser detta, vad vet jag?
Tillbaka till Ångesten igen, vad hade jag kommit fram till, jo att den var hanterbar, men om den blir några tiondelar till eller till och med någon grad mer, vad händer och sker då?
Jo för egen del så hamnar jag i ett tillstånd där allt, då menar jag allt, blir svårare och svårare, allt blir ännu mera komplicerat och svårtillgängligt och ännu mera svårbeslutat, jag kan inte ta ett enda beslut då och det har inte jag beslutat, det bara inte går att genomföra! Men det är långt till Panikångesten som jag inte har någon erfarenhet av rent praktiskt i mig själv, men jag har sett och upplevt folk med detta helvete, ett tillstånd som kan vara väldigt intensivt och även väldigt kort och tvärtom lång ibland, det finns ingen regel eller inget undantag i detta, eller finns det?
Vad jag vet är att dessa tillstånd som vanlig ångest och panikångest inte är permanenta och inte ens livshotande och farliga, men ack så illa man kan må av detta syndrom.
Hur kom jag in på detta med ångest och sjukdomar, jo jag skulle ta vaccinsputa men efter att jag såg kön så tog jag ett snabbt beslut, att inte stå i denna kö,lokaltidningen skriver nu på morgonen att de uppskattar kön till 2500 personer och det tar tid att ge alla dessa en pruta och skulle då jag ha stått där så hade jag förmodligen inte ens kommit fram till dörren innan de hann stänga för kvällen-typiskt mig att hamna i detta eller vad det nu något självpåtaget som jag tog och gjorde till mitt lilla dagliga äventyr i träsket som kan bestå av ångest och beslutsvånda!
Men nu har jag tagit ett definitivt beslut, att avsluta här och nu.
Ha en dag till i Ditt liv.
Dela med dig av din ödmjukhet, din kärlek och Din dag.
Vid pennan även denna dag
coachkent.
न्य दाग एल्लेर helvetets portar
Godmorgon vore en passande vokabulär så här på morgonkvisten- men f n det är ingen som säger något- varför-det är bara jag här just nu- de andra borde vara i drömmarnas land nu.
Men jag sitter här och kan inte sova- jag vill men kan inte förmå mg att göra de- jag vill göra detta som jag nu gör!
Ja ja vet- man ska inte gå emot sina känslor man ska lyssna och vara lyhörd och samtidigt öppen för att ta del av omvärldens tips o råd- men jag vill inte nu- jag vill bara vara här i min lilla bubbla som bara består av mig och dessa tangenter som kan forma precis allt.
Vill jag ha allt? Vet inte vad det skulle innebära, någon som vet kan skriva och tala om det för mig!
Vad nu allt är om jag hade allt så skulle jag inte ha tid med något för då skulle jag vara upptagen av allt och då skulle jag inte ens kunna ta del av allt så det faller på sin egen orimlighet, så jag får stå mitt kast och vara nöjd ändå.
Jag är nöjd, ibland i flera minuter och sen kan det gå dagar då jag inte ens reflekterar över ordet- lägg det på tungan och smaka på det n-ö-j-d det smakar inget vidare tycker jag- ordet skulle ha mera av ett gott och fint årgångsvin över sig, då skulle det smaka bra, hittar just nu inget bra ord att ersätta det med så jag får vara nöjd!
Ord ska smaka som vällagad mat, ha en härlig arom som sprider sig genom rummet och verkligen lockar och få min hunger att stiga tills jag inte längre kan stå emot.
När jag efter en stund har skådat min mat och detta med uppläggningen på min tallrik då undrar jag, vad tog doften vägen någonstans? Här finns inget som lockar mig en sekund längre,det ser ut som om någon har utfodrat mig med något odefinierbart och inte f n är det mat-men till min stora häpnad-det smakar ljuvligt och då undrar ni förstås-var är jag på för något ställe när jag får detta på tallrik?
Jo tro det den som vill-hemma i mitt egna kök-vem har då gjort maten kan man undra-ja det har jag själv gjort, men nu prtar vi inte mer om detta med mat, vi återkommer till detta delikata ämne an annan dag, ska vi säga så ?!
Men var var titeln på dagens blog? Jo - Helvetets portar- då frågar sig säkert många varför denna titel som följriktigt bygger opp en stämning av något svårt och något ruskigt och något som vi knappast skulle vilja befatta oss med- nej det är enkelt att förklara detta med titeln på dagens text!
Ska han inte skriva den nu då -varför håller han mig på halster och gör sig omöjlig-jo för att även du ska se att du som jag är maktlös inför andra människors görande och att man stilla får se på och vänta tills jag/du får det vi ville,om vi nu ska komma först och alltid vara medelpunkten i världen- nej jag är bara medelpunkten i mitt inre. Mitt inre sa att detta med att skriva idag skulle vara svårt och då skulle Helvetets portar öppna sig- men som vanligt så hade jag fel- men imorgon är en annan dag i mitt liv, likväl i ditt liv, så ha en känslofylld dag med olika känslor om allt och inget- allt/inget är lika viktigt, men du glöm inte ödmjukheten, dela med dig av din ödmjukhet, din kärlek och din dag.
Vid pennan även denna dag
coachkent.
Men jag sitter här och kan inte sova- jag vill men kan inte förmå mg att göra de- jag vill göra detta som jag nu gör!
Ja ja vet- man ska inte gå emot sina känslor man ska lyssna och vara lyhörd och samtidigt öppen för att ta del av omvärldens tips o råd- men jag vill inte nu- jag vill bara vara här i min lilla bubbla som bara består av mig och dessa tangenter som kan forma precis allt.
Vill jag ha allt? Vet inte vad det skulle innebära, någon som vet kan skriva och tala om det för mig!
Vad nu allt är om jag hade allt så skulle jag inte ha tid med något för då skulle jag vara upptagen av allt och då skulle jag inte ens kunna ta del av allt så det faller på sin egen orimlighet, så jag får stå mitt kast och vara nöjd ändå.
Jag är nöjd, ibland i flera minuter och sen kan det gå dagar då jag inte ens reflekterar över ordet- lägg det på tungan och smaka på det n-ö-j-d det smakar inget vidare tycker jag- ordet skulle ha mera av ett gott och fint årgångsvin över sig, då skulle det smaka bra, hittar just nu inget bra ord att ersätta det med så jag får vara nöjd!
Ord ska smaka som vällagad mat, ha en härlig arom som sprider sig genom rummet och verkligen lockar och få min hunger att stiga tills jag inte längre kan stå emot.
När jag efter en stund har skådat min mat och detta med uppläggningen på min tallrik då undrar jag, vad tog doften vägen någonstans? Här finns inget som lockar mig en sekund längre,det ser ut som om någon har utfodrat mig med något odefinierbart och inte f n är det mat-men till min stora häpnad-det smakar ljuvligt och då undrar ni förstås-var är jag på för något ställe när jag får detta på tallrik?
Jo tro det den som vill-hemma i mitt egna kök-vem har då gjort maten kan man undra-ja det har jag själv gjort, men nu prtar vi inte mer om detta med mat, vi återkommer till detta delikata ämne an annan dag, ska vi säga så ?!
Men var var titeln på dagens blog? Jo - Helvetets portar- då frågar sig säkert många varför denna titel som följriktigt bygger opp en stämning av något svårt och något ruskigt och något som vi knappast skulle vilja befatta oss med- nej det är enkelt att förklara detta med titeln på dagens text!
Ska han inte skriva den nu då -varför håller han mig på halster och gör sig omöjlig-jo för att även du ska se att du som jag är maktlös inför andra människors görande och att man stilla får se på och vänta tills jag/du får det vi ville,om vi nu ska komma först och alltid vara medelpunkten i världen- nej jag är bara medelpunkten i mitt inre. Mitt inre sa att detta med att skriva idag skulle vara svårt och då skulle Helvetets portar öppna sig- men som vanligt så hade jag fel- men imorgon är en annan dag i mitt liv, likväl i ditt liv, så ha en känslofylld dag med olika känslor om allt och inget- allt/inget är lika viktigt, men du glöm inte ödmjukheten, dela med dig av din ödmjukhet, din kärlek och din dag.
Vid pennan även denna dag
coachkent.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)